Fråga doktorn
<< Tillbaka

4 november 2014

Hej
För ca 2 år sedan fick jag ont i diverse leder i kroppen. Främst fingrar, tår och armbågar. Röntgen gjordes samt div prover och inget visade tecken på reumatism.
Läste någonstans om en person som fick ont i leder av röd lök (vilket jag åt ofta). Tyckte det lät skumt men provade att ta bort löken och blev besvärsfri. Får ont så fort jag äter lök igen. Förra hösten fick jag efter en matförgiftning mikroskopisk kolit och behandlas nu med Pentasa sedan dess. Hur troligt är det att ledvärken hänger ihop med lök, och i så fall varför, eller med min kolit som jag har förstått kan ge ledvärk.
Undrar också över den rekommendation jag fått att använda immodium för att ha en normal vardag. Behövs 6 dagar av 7. Kan man långtidsbehandla med Immodium?

Vänliga hälsningar
Maria



Svar:


Hej Maria!
Sannolikt är det som du anar att dina ledbesvär har samband med den mikroskopiska koliten. Mikroskopisk kolit är en typ av tarminflammation som främst drabbar medelålders kvinnor men också ses hos andra. Vi ser normalt ingen förändring när vi tittar på tjocktarmens slemhinna men i vävnadsproverna är det klart att det finns inflammation av den här typen. Den här sjukdomen ger ingen blödning som vid ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Patienten drabbas av diarré som ofta är vattentunna. Utredningen är koloskopi med vävnadsprover även från tjocktarmens högra (övre) sida. Behandlingen är som ett första steg stoppande medel som t.ex. Dimor, Imodium, Loperamid. Om inte detta räcker försöker man ofta med Questran eller i kombination med t.ex Dimor. Nästa steg kan vara 5-aminosalicylsyra som du har nu i form av Pentasa.
Räcker inte detta så ska behandlingen vara Budenofalk eller Entocort.
Du har ju ledbesvär som sannolikt är sekundära till den mikroskopiska koliten och en möjlighet här är ju Budenofalk eller Entocort, 3 kapslar á 3 mg varje morgon i 1-3 månader, varefter nedtrappning till 2 kapslar varje morgon i 1 månad och sedan 1 kapsel varje morgon i 1 månad. Denna behandling kommer sannolikt att ta bort även ledvärken.
På den behandlingen blir du sannolikt helt återställd. Om besvären återkommer längre fram kan man återbehandla som ovan alternativt försöka med underhållsbehandling av den typ som du nu har.
Det här med rödlök som bov i sammanhanget vet jag egentligen inget om och studier i frågan har jag aldrig sett.
Att under längre tider medicinera med stoppande medel av typen Imodium ger inga tarmskador. Med behandling som ovan ska du dock inte behöva stoppande medicinering annat än helt tillfälligt.
Ett mycket litet antal patienter med mikroskopisk kolit kräver annan behandling men den absoluta majoriteten blir helt bra med behandling som ovan.
Mikroskopisk kolit ger heller inga följdskador, ingen ökad risk för elakartad sjukdom eller dylikt.

Hälsningar
Per Karlén


9 dec 2013

Hej,

Fick diagnosen mikroskopisk kolit (med drag av Ulcerös kolit) för några år sedan. Varit insatt på två omgångar kortison men står nu endast på Pentasa. Har ofta problem med blödningar vid toalettbesök, ibland så mycket att man inte kan se botten i toaletten, plus att det droppar ut. Detta är främst under PMS. Min mage har nu varit bra några månader men en koloskopi gjordes där tarmslemhinnan var utan anmärkning. Dock väldigt lättblödande. Betyder detta att jag aldrig haft Mikroskopisk kolit eller har jag det fortfarande men att inflammationen är borta för tillfället. Bör jag sluta med Pentasa? När jag slarvar med medicinen så börjar magen krångla igen. Har mycket problem med trötthet och värk i leder.

Finns det några andra sjukdomar som kan ställa till det med blödande tarmslemhinna?

Tack på förhand!
Med vänlig hälsning H

Svar:

Hej!
Mikroskopisk kolit (MC) ger inte blödning från tarmen. Den kallas mikroskopisk eftersom det normalt inte ses några förändringar i tjocktarmens slemhinna med ögat men däremot tydliga förändringar när man tittar på vävnadsprover från slemhinnan.
Vid ett fåtal fall har man sett att patienter som har mikroskopisk kolit (två former finns : kollagen och lymfocytär kolit) plötsligt övergår i ulcerös kolit (UC). I de flesta fall ses detta dock endast i vävnadsproverna men ibland har vi sett övergång i UC med synliga förändringar i slemhinnan och även blödningar. Även övergång från känd UC till MC har beskrivits och detta leder då tanken till att UC och MC kanske är de två ytterligheterna av samma sjukdom. Det mesta kring detta är dock mycket oklart och större patientmaterial har ännu inte presenterats i litteraturen.
Du tycks således tillhöra den här lilla gruppen där MC övergått i UC och nu även med blodiga diarréer.
De flesta av de patienter som har haft den här övergången mellan MC och UC har dock haft tämligen milt uttryck av sjukdomen.
Om tarminflammationen lugnar sig med 5-ASA (5-aminosalicylsyrapreparat varav det finns ett flertal som t.ex Asacol, Colazid, Dipentum, Salofalk förutom Pentasa) talar det ju för att du har behov av den medicinen. Koloskopin visade ju också att det såg bra ut.
Om du har ledvärk som bedöms som sekundära till den inflammatoriska tarmsjukdomen så kan man överväga Salazopyrin istället. Det här är ”urmedicinen” för 5-ASA preparat som togs fram på redan på 40-talet. Effekten är likvärdig med 5-ASA preparaten men Salazopyrin innehåller sulfa och har ofta mycket bra effekt på ledinflammationen också.
När man börjar med Salazopyrin måste man vara mycket försiktig om man inte redan vet att man tål sulfa. Sulfa kan ge en hel del bi-effekter. Regelbunden blodprovstagning krävs. De flesta tål dock preparatet och du skulle sannolikt ha mycket bra effekt på såväl tarm som leder.


Hälsningar 
Per Karlén


12 nov 2013

Hej!

Jag skrev till dig i november 2012 och fick svar på frågor om bla. medicinering för vår son som då var 13 år. Han hade då just fått sin diagnos, Mikroskopisk Lymfosytär Kolit, efter att ha varit sjuk i tio månader.

Han fick redan från början både Budenofalk och Pentasa och har stått på båda dessa mediciner hela tiden, fram till för ca nio veckor sedan. Eftersom han fortfarande är långt i från bra fick han då byta ut Budenofalk mot Prednisolon under tre veckor, men det blev ingen förbättring av det. Pentasadosen höjdes också i samma veva till 3 tabl. morgon och 3 tabl. kväll.
Han får även hjälp med bla KBT och han äter glutenfritt för att hans läkare säger att det har visat sig gynnsamt vid hans sjukdom, även för patienter som inte visar glutenintolerans.

Toalettbesöken känns som de just nu är under hyfsad kontroll, men det stora problemet är att han har så väldiga magsmärtor fortfarande... Han har också dålig ork och känner sig ofta febrig och sjuk trots att han är feberfri.

Vi försöker tänka att det kanske vänder efter ca tre år och att han nu har lidit av detta i snart två år, men det känns orimligt att han ska behöva ha det så här i kanske minst ett år till...

Nu tar han ingen form av kortison och sen en vecka tillbaka har vi även tagit bort Pentasa helt, i samråd med läkaren, för att se om smärtorna kan komma av biverkningar från medicinen. Möjligen tycker han att han kan känna en mindre förbättring, än så länge, men det är svårt att avgöra ännu.

Finns det någon annan medicin som han skulle kunna prova för att bli av med sina symtom och vad kan man ersätta Pentasa med vid behov. Det känns oroligt att han inte medicineras alls eftersom vi då är rädd att hans symtom försämras, eftersom ha n trots allt mådde ännu sämre innan medicineringen...
Det är så jobbigt att se sitt barn lida!! Jag skulle gärna vilja höra vad du anser att man kan göra.

Tacksam för ännu ett svar!


Svar:

Hej igen!
Det var tråkigt att höra att er son fortfarande inte läkt ut sin tarminflammation.
Innan man diskuterar byte av medicinering vore det klokt att försöka få en bild av hur aktiv sjukdomen är. Dels kan man mäta kalprotektin i avföringen som kan ge viss uppfattning eller kanske helst göra en tarmundersökning med nya vävnadsprover.
Det är ju mindre vanligt att man inte får total utläkning med den här använda medicinen och även andra orsaker till smärtor och diarréer bör givetvis beaktas, men er doktor har säkert redan funderat i de banorna.
Nästa behandlingssteg sedan, om man inte kan finna någon annan förklaring till problemen, är en medicin som heter Azatioprin=Imurel=Immunoprin. Det är en mycket välkänd drog och det är en av de vanligaste medicinerna vid klassisk inflammatorisk tarmsjukdom, d.v.s. ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det finns en del publicerade data av behandling med Azatioprin vid det här tillståndet men kunskapen är begränsad. Positiva erfarenheter av användningen växer dock. Som vanligt är det ännu mer begränsad kunskap och erfarenhet när det gäller barn.
En tydlig fördel här, om inflammationen läker ut, är att övrig medicin, och främst då kortisonet kan tas bort.
En nackdel med den medicinen är att det är känsligt att dosen blir exakt anpassad vilket kräver provtagning, första tiden varje vecka, för senare utglesning till varannan eller var tredje månad så småningom. Effekten kommer i medeltal först efter tre månader. Drygt 85% av patienterna tål medicinen bra utan biverkningar och kan då fortsätta med den som underhållsbehandling i många år.
De som inte tål medicinen måste givetvis sluta med den men eventuella biverkningar försvinner när medicinen tas bort.

Hälsningar 
Per Karlén


17 februari, 2013

Hej! 

Jag har fått diagnosen: kolagen kollit
Har provat: imodium, quesrtan, mezavant. Kodein till natten.
Jag har diabetes 1, nevropati, fibromyalgi, IBS, låga värden på matsmältnings hormon( äter Creon, 3st tablå till varje måltid).
Kortsidorna är inte bra alternativ för mig p.g.a diabetes.
Nu har jag fått betänketid från min magotarm doktor om jag vill börja äta Azatioprin.
Jag har läst om biverkningar och är väldigt orolig.
Min fråga är i första hand hur påverkas mina andra sjukdomar av azatioprin?
PS jag äter Neurontin 1400mg morgon och kväll.
Finss det någon annan typ av behandling mot kolagen kollit?
Tacksam för svar.
Med vänlig hälsning, 
 

Svar:

Hej! 

Du har kollagen kolit som är en inflammation i tjocktarmens slemhinna som leder till vattentunn diarré.
I det närmaste alla fall kan man behandla till besvärsfrihet med mediciner och sjukdomen ger inga följdkomplikationer.
Du har fått behandling med stoppande = Imodium= Loperamid,=Dimor=Travello, Questran och Mezavant. Mezavant är ett läkemedel som kallas 5-ASA medel (5-aminosalicyrsyremedel) varav det finns ett flertal som kan användas som t.ex Asacol, Colazid, Dipentum, Pentasa.
Hjälper inte dessa medel tillräckligt prövar man med Budesonid eller Entocort som är en typ av kortison och det medel som har den bäst dokumenterade effekten vid kollagen kolit. Att du inte fått försöka den medicinen beror sannolikt på att du har diabetes och att doktorn är orolig för att kortisonet ska störa din diabetessjukdom och dess behandling.
Här beror det ju på hur pass svårreglerad din diabetes normalt är. Du har antagligen insulinbehandling och om diabetesen är stabil kan man överväga kortison som Entocort och noga kontrollera blodsocker och anpassa insulinet så att diabetesregleringen ändå blir bra. Kanske räcker det med några månaders behandling och om diarréerna sedan håller sig borta kanske flera år kan man överväga återbehandling om de kommer tillbaka.
Om din diabetes är svårreglerad eller att du behöver lång tids behandling med medicin av typen Entocort så kan man överväga Imurel=Azatioprin.
Detta är en utomordentligt välfungerande medicin som ett stort antal patienter använder årsvis utan biverkningar. Vi har mycket stor kunskap om och erfarenhet av den medicinen då den har används sedan 60-talet. Problemen med den är som du skriver att ca 15 % av patienterna inte tål den av olika skäl. Om man inte tål den får man sluta och besvären försvinner då.
Imurel lugnar ned det överaktiverade immunförsvaret som leder till sjukdomen. Denna verkan sker genom att nybildningen av antalet vita blodkroppar minskas. Om den nybildningen av vita blodkroppar minskar för mycket kan man drabbas av infektioner och därför måste blodprover kontrolleras regelbundet så att lagom anpassad dos ges. Första tiden varje vecka men senare kan provtagningen glesas ut till varannan- var tredje månad.
Fördelen med Imurel är att den inte påverkar din diabetes och inte heller dina övriga mediciner. Även om många drabbas av biverkningar och får sluta med medicinen så klarar sig ca 85 % av patienterna utan biverkningar.
När man överväger vilken behandling som kan vara lämplig för dig så väger doktorn samman flera faktorer som hur svåra besvär du har, övriga sjukdomar och de besvär som dessa ger, medicinering, din ålder och givetvis hur du själv ser på saken efter att ha fått information.


Hälsningar Per Karlén 


19 januari, 2013

Jag är en kvinna på 31 år med diagnosen lymfocitär kolit. Jag har gått igenom alla tänkbara behandlingar för denna men ingenting fungerar. Har under perioder varit inlagd på grund av lågt kalium och viktnedgång. Har då fått näringsdropp och kaliumdropp. Nu har läkaren gett upp då varken asacol,entocort,prednosilon,puri-nethol fungerar. Ett tag var remicade på tal men det blev ej av då de säger att det ej finns belägg för att det fungerar på just lymfocitär kolit. Livet fungerar inte när man har 10-20 diarréer varje dag. Finns det verkligen ingenting man kan göra?

Svar:

Hej!
Det du beskriver är sällsynt. Lymfocytär kolit är oftast en mycket tacksam sjukdom som kan behandlas till besvärsfrihet med enkla mediciner.
I de fåtal fall där man inte får effekt med de mediciner som du beskriver får man ta till mer hårdföra metoder vilket då får ses som alternativ till att operera bort tjocktarmen.
Man ska då ha prövat loperamid (Dimor, Imodium, Loperamid, Travello), Questran, Budesonid (Budesonid, Entocort), mesalazin (t.ex Asacol, Pentasa, Salofalk), tiopuriner (Azatioprin=Imurel eller Puri-nethol), Metotrexat utan tillräcklig effekt.
De fåtal fall som brukar kvarstå som problem brukar vara ”kusinen” kollagen kolit men ännu mer sällsynt alltså lymfocytär kolit.
Det finns ett fåtal studier där man försökt med ”biologisk” behandling (i första hand Remicade eller Humira) av dessa envisa tillstånd, t.ex denna från Linköping http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22149977# där man framgångsrikt behandlat 3 pat med kollagen kolit eller denna från Spanien http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22115383# där man också framgångsrikt behandlat ett litet antal patienter med såväl kollagen kolit som lymfocytär kolit.
I ditt fall borde således först Metotrexate övervägas. Fungerar inte det kan biologisk behandling övervägas.

Hälsningar Per Karlén


14 december, 2012
Hej!
Jag har väldigt ont i ändtarmen , (rektum) spec när jag sitter långa dagar , värker det mera. Vet inte hur jag skall kunna jobba då? Har varit på vårdcentralen o de tror att jag har proktit , i alla fall röd o inflammerad tarmslemhinna. Finns det något bra att ta mot värken så länge tills jag får komma på skop??
hälsningar

Svar:
Hej!
Proktit innebär inflammation i ändtarmens slemhinna och ger inte värk i sig. I tarmens slemhinna har vi inte känsel. Vi känner av dragningar och rörelser i tarmen beroende på att det finns känsel i tarmens upphängning men alltså inte i själva slemhinnan.
Att du nu har smärtor från ändtarmsområdet måste således förklaras av något annat än proktiten i sig. Din fråga innehåller alltför lite information för jag ens kan spekulera om vad smärtan kommer ifrån. Svår smärta från ändtarmen kräver snabb utredning och du ska se till att snarast få komma till specialist, medicinsk eller kirurgisk, för undersökning.

Hälsningar Per Karlén

21 november, 2012
Hej!

Vår son på 13 år har i drygt 10 månader haft kraftiga magsmärtor, illamående och diarré varvat med förstoppning.
Efter skopiundersökning fick han i förra veckan diagnosen Mikroskopisk kolit.
Han tar nu Pentasa 2 tabl morgon och kväll samt Budenofalk 3 mg 2 tabletter på morgonen. Jag känner mig orolig över Budenofalk eftersom det står i bipacksedeln att man inte har uppgifter om hur den medicinen påverkar barn över 12 år och inte alls ska ges till barn under 12 år. Vår son fyllde 13 år i Augusti men är i kroppsstorlek högst som en 11-åring. Ytterligare ett problem är att han inte kan svälja tabletter och hans läkare sa att vi i nödfall får öppna kapslarna, vilket vi nu gör. Vad jag förstår så är inte det alls bra!?
Hur kan vi göra för att lära honom svälja sina tabletter så det underlättar för honom? Hur vanligt/ovanligt är det att barn i hans ålder inte klarar av att svälja tabletter...

Svar:
Hej!
Mikroskopisk kolit drabbar i alla åldrar men främst personer i övre medelåldern och med övervikt för kvinnor. Det är alltså relativt ovanligt att en så ung pojke drabbas men inte unikt. Vid den här diagnosen är det viktigt att man uteslutit samtidig förekomst av celiaki (gluteninducerad tarmsjukdom) som många gånger ses parallellt.
I första hand behandlar men med stoppande medel av typen loperamid (t.ex. Dimor, Imodium, Loperamid, Travello). Om inte tillräcklig effekt av detta ges Questran, eventuellt i kombination med stoppande medel enligt ovan.
Om dessa medel ej ger tillräcklig effekt ges budesonid (t.ex Budenofalk, Entocort) vilket i de allra flesta fall leder till besvärsfrihet. Budesonid är ett kortisonpreparat som skiljer sig från ”vanligt” kortison på så sätt att det snabbt bryts ned i levern och därför ger mer begränsade biverkningar.
Man försöker alltid att begränsa användningen av kortison till absolut minsta möjliga. Ibland ser man återkomst av symtomen när man slutar med budesonid och då kan man behöva behandla med ett preparat som håller återkommande sjukdomsaktivitet borta. Man använder sig då av 5-aminosalicylsyra = 5-ASA (t.ex Asacol, Pentasa). Er son har svårt att svälja tabletter och Pentasa finns då i ”sachet”-form = grovt granulat = mindre korn som sväljs ned och kan vara lämpliga att pröva.
Att det i FASS står att man inte har uppgifter om hur medicinen påverkar barn är ju vanligt eftersom mediciner ju mycket sällan är utprovade på barn. Erfarenheterna får man främst av användning som sker efter det att preparatet registrerats. Mindre studier finns utförda på barn (se t.ex FASS-text för förskrivare under Entocort). Anledning till oro för kort behandling av en i övrigt frisk och medicinfri 12-åring finns inte.

Budesonidkapslarna togs fram för att specifikt behandla patienter med Crohns sjukdom lokaliserad i tunntarmen, särskilt sista delen av tunntarmen. Kapslarna innehåller magsaftskyddade korn med budesonid och de är avsedda att frisätta kortisonet pH-beroende så att kortisonet blir fritt när det har kommit en bit ut i tarmen där miljön blir allt mindre sur. Om de små kornen sväljs ned efter det att kapseln delats behöver det inte innebära något stort problem i detta fall då man behandlar en inflammation i tjocktarmen men teoretiskt kan behandlingseffekten påverkas negativt. Man får pröva sig fram och göra det bästa i situationen. Får man tillräcklig effekt, d.v.s att patienten blir normaliserad i tarmfunktionen så är allt gott och väl. Någon fara med att dela kapslarna finns inte.

Att barn har svårt att svälja tabletter eller kapslar är inte helt ovanligt och sannolikt förstoras problemet av den uppmärksamhet som det här, av naturliga skäl, ges. Det är viktigt att resonera med barnet om varför medicinen måste användas och att respektera att han gör så gott han kan.

Sannolikt klarar man sig med en begränsad budesonidbehandling om 6-10 veckor och kan sedan trappa ned och se om medicinering blir nödvändig i framtiden och då försöka klara sig med enbart 5-ASA.

De allra flesta patienter med mikroskopik kolit kan med klok medicinering uppnå fullständig besvärsfrihet.

Hälsningar Per Karlén

21 oktober, 2012
Hej!
Jag är en kvinna 65 år. Jag har celiaki sen ca 20 år tillbaka. Sedan några år har det visat sig att jag även har Lymfocytär kolit. Innan jag gjorde coloskopi där man upptäckte koliten så hade jag ofta diarré. Jag fick då Entocort som jag har ätit ganska länge och varit skapligt bra, men sen fick jag en ny läkare och han tyckte inte att jag skulle äta dessa tabletter längre, han trodde inte att det hjälpte på mig och jag var ju inte heller helt bra. Han tyckte att jag skulle äta mycket fibrer och t ex bananer och försöka bli bättre i magen på det sättet, men det hjälpte dåligt. Jag har nu fått Pentasa, men nu är jag otroligt dålig i magen. Får springa på toa hela tiden med tunna diarréer som luktar illa. Sen några dagar har jag nu slutat med tabletterna men diarrén fortsätter ändå. Jag vet inte vad jag ska göra. Man har inte ett bra liv när man måste veta att det finns en toa på nära håll hela tiden. Jag kommer väl att kontakta min läkare igen, men det skulle vara intressant och höra någon annan läkares rekommendation av medicin
Tacksam för svar

Svar:
Hej!
Lymfocytär kolit och kollagen kolit kallas gemensamt mikroskopisk kolit beroende på att inflammationen oftast inte ses vid tarmundersökning med instrument utan endast vid mikroskopisk analys av vävnadsprover från tjocktarmen. De här sjukdomarna är tämligen nya och kollagen kolit beskrevs första gången 1976 av en Malmöläkare och lymfocytär kolit beskrevs 1989.
De här sjukdomarna drabbar alla åldrar men drabbar framför allt kvinnor i åldern 60-70 år. Symptomen är frekventa diarréer, ofta vattentunna, utan blod, viktnedgång och buksmärtor.
Ca 6 patienter per 100.000 invånare drabbas årligen av lymfocytär kolit. Kollagen kolit är ungefär lika vanligt. I de allra flesta fall kan patienter med mikroskopisk kolit, som tidigare ofta tolkades som IBS (=”irritable bowel sydrome”) eller misstolkades, bahandlas till besvärsfrihet. Prognosen är också mycket god. Många patienter med lymfocytär kolit har endast ett skov av sjukdomen. Besvären kan återkomma men behandlingen kan återinsättas och är effektiv. Sjukdomarna är förknippade med ökad risk för celiaki (=glutenintolerans) men ingen ökad risk för allvarliga följder av sjukdomen har påvisats.
Man tror att orsaken till mikroskopisk kolit är att tarminnehållet startar en immunologisk reaktion hos vissa människor. Vissa infektioner i tarmen som Clostridium difficile, Yersinia enterocolitica och Campylobacter jejuni har rapporterats kunna utlösa sjukdomen och också vissa läkemedel som NSAID-preparat (=anti-inflammatoriska läkemedel), magsårsmedel som Lanzo och så kallade SSRI-preparat som används mot nedstämdhet.
Behandlingen är i första hand stoppande medel som loperamid (=Dimor, Imodium, Loperamid, Travello) eller Questran. Ibland försöker man med 5-ASA-medel (5-aminosalicylsyra) som används vid annan inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit och Crohns sjukdom). Du hade ju fått prova med Pentasa som en är en sådan medicin som hos vissa kan ge god effekt. Om det inte blir snabb förbättring slutar man efter några veckor. Om tarmfunktionen fortfarande inte har normaliserats ger man Budenofalk eller Entocort. Man börjar med dosen 9 mg varje morgon. Nästan alla blir bra med denna dosering. Om det inte blir helt bra ändå får man överväga att behandla med Imurel=Azatioprin.
Du har således varit bra länge med Entocort men nu prövat Pentasa utan effekt. Det rimliga är då att återgå till den fungerande medicinen Entocort och försöka hitta den lägsta dosen som du håller dig helt bra på. Om det blir långa tider som du måste behandla dig och man inte kan komma ned i dos till 3 mg så brukar man överväga Imurel. Entocort är ju ett kortisonpreparat som visserligen inte ger så mycket biverkningar som ”vanligt” kortison av typen Prednisolon men som man ändå försöker undvika i långtidsbehandling för att undvika bieffekter. Mer fibrer kommer sannolikt inte att hjälpa dig så mycket.
Du kan glädja dig åt att så många som 80% av patienter med lymfocytär kolit normaliseras efter drygt 3 års sjukdom. Om du nu således ånyo blir återställd av Entocort så är det klokt att först söka minsta möjliga dos och sedan kontinuerligt göra försök att sluta helt med medicinen.
Du ska inte acceptera annat än normaliserad tarmfunktion.

Hälsningar Per Karlén

Lev med Ulcerös kolit eller Crohns sjukdom